Frihjulsnavet med inbyggd broms betydde mycket för att popularisera cyklandet och har fortfarande sin givna plats på barncyklar. Äldre herrcyklar har oftast alldeles för hög utväxling. Om det inte går att få tag på större kedjekrans på navet får man byta vevpartiet fram, till ett från en damcykel som har en utväxling  bättre passande benstyrkan hos dagens herrar. 

Växelnav från Sturmey-Archer har funnit sedan början av förra seklet. I Sverige är det tyska Torpedonavet vanligare. De här naven fungerade utmärkt i 2- och 3-växlade varianter även om utväxlingsomfånget inte var särskilt stort. Shimanos tidiga försök i navbranchen var inte särskilt lyckade. Speciellt det treväxlade navet var en ren katastrof.

När inte växlingen fungerar på cyklar med inbyggda nav beror det oftast inte på själva navmekanismen utan på reglage, vajrar och den lilla kedjan som går in i navet. Den har en justerskruv för spänningen i reglagewiren. Om den är trasig eller rostig kan den bytas ut tillsammans med kabeln. På reglaget till Torpedos 3-växlade version fanns ett läge mellan tvåan och trean. Om spaken ställs där skall navet vara i friläge. Justera med skruven bak så att kedjan går att dra runt utan att växeln griper in. Detta gäller enbart det treväxlade Torpedonavet 515 (och kanske tidigare). Senare versioner från 1970-talet(?) och framåt har inget friläge. När vajern slakar så kom inte trean i, utan friläget, och den upplevdes/var livsfarlig utan funktion. Sachs-Torpedo hade tänkt sig att folk skulle sköta servicen bättre, men inte alla gjorde det i tid.

På Sachs Penta-Sport med femväxlat nav är det oftast reglaget som går sönder (varför har konstruktörer en sådan övertro på plast?) Det finns att köpa hos alla cykelhandlare. Se till att kablarna monteras rätt (höger och vänster är utmärkta på reglagehöljet) och justera kabelspänningen när reglaget är inställt på fjärde växeln.