Dagens införande utgörs av lite ögongodis i form av Eddy Merckx Corsa. Många har utnyttjat Eddys namn för att sälja cyklar både före och efter det han själv startade tillverkning i Belgien. De franska cyklar som bar hans namn var inte mycket att ha och de Falcon-byggda var inte mycket bättre, även om de hade den rätta Molteni-orange färgen. Men kolla

http://www.asahi-net.or.jp/~uc6y-ssk/special_08.html

En kul nyhet är Michele Francesconis hemsida som kommit igång fint. Som ni kan läsa har Micke och jag ett gemensamt problem - varsin Vitus-ram som båda saknar vevparti för tillfället. Jag hoppas att fler inspireras till cykelsidor på svenska.

Från Crescentspecialisten Torbjörn Ericsson (se nedan) har jag fått överta en 60-tals Crescent av modell 92307. Den har för tillfället fått donera växlar till ett annat projekt, en Crescent troligen från 1960.

Under många år var Crescents modell 92319 en enklare utrustad variant av toppmodellen 320. Torbjörn Ericsson har skickat bilder på sitt fina exemplar från cirka 1969 som kan jämföras med min från tidigt 60-tal.

I väntan på att jag ska ha tid för den stora omarbetningen av länklistan har jag lyft fram några av favoriterna.

Vi är många som bygger cyklar från komponenter, men det är få här i landet som bygger egna ramar. Patrik Tegnér i Göteborg tillhör denna exklusiva skara. Hans senaste bygge finns på http://www.fixedgeargallery.com/2006/sept/PatrikTegner.htm

Rambygge är inget nytt för Patrik, den första kom till för 14 år sedan, byggd med SL-rör (se bilden). Av de tio cyklar Patrik byggt har bara två köpta gafflar. Se bilden på hans gaffeljigg till höger.

Jag har nyligen konfronterats med Ahead-set styrlager för ogängade gaffelrör. Med hjälp av min cykelaffär och cykelkompisen Michele Francesconi har jag någorlunda greppat hur konstrutionen fungerar. Bästa läsningen finns annars på http://www.cyclingnews.com/tech/fix/?id=howfix_threadless

Bengt Nordqvist i Östersund har skickat bilder på sin Svalan racer och kopia på katalogblad som kompletterar min Svalan-sida. Det finns nog mycket som är oklart om Svalans racercyklar. Bengt har även sett en med tjeckiska komponenter. Vet du mer så var snäll och skriv en rad.

Det mesta återstår att dokumentera om tävlingscyklar i Sverige. En viktig del är de män som importerade och marknadsförde racer och sportcyklar. Jag har tidigare fått uppgifter direkt från importören av Nishiki. Till skillnad från de flesta andra märken har Nishiki haft en enda distributör genom åren, Unicykel AB i Hisingsbacka.

En kontakt som jag fått på senare tid är Mikael Bosticco. Hans far, Francesco, tog in Basso, Stella Veneta, Vicini och Piollini via sitt bolag Frabo. Frabo AB gick senare nästan helt över att importera motorcyklar från Italien med märken som Aprilia och Italjet Moto. Dessutom öppnades en cykel-, senare motorcykelbutik vid namn HOJLADAN vid Hässelby slott.

Andra värdefulla och trevliga kontakter är med cykelentusiaster från in- och utland. Från senare tid vill jag nämna Harry Rönnberg på Åland, som skruvat sig igenom det mesta i racercykelväg och dessutom är en duktig cyklist. Han skriver:

"Det här är min Battaglin Ghost 1999 aluram/karbongaffel, hojen som ersatt Cannondalen som jag cyklade 8 Vätternrundor, 1 Själland runt och 1 Telemark tour med. Nu har jag cyklat en Vätternrunda, Skansentrampen och Myllyloppet med Battaglinen i år.

Förr helgen deltog jag i Cykelhistoriska Föreningens träff i Sköllersta och fick då tillfälle att fotografera en unik racer av märke Bury. Jag har ännu inte lyckats få fram någon information om tillverkaren, inte ens tillverkningsland är säkert.

När jag var ny i cykelhobbyn för 20 år sedan skaffade jag en Peugeot som renoveringsobjekt. Trots många försök blev det aldrig någon stil på den. Senast har den varit testobjekt för lackering med pensel som alternativ till sprayburk. Vid ovannämnda möte fick jag tillfälle att bli ägare till en liknande Peugeot, något år yngre och med det mesta av originallacken kvar. Typbeteckningen är PKN 10 och den är en intressant jämförelse med min PSV 10S som är ytterligare något år yngre.

Gamla racerramar kastar man inte utan bygger om till vintercyklar, stadscyklar, budcyklar eller vad man har lust till. Sedan gammalt ekrade man upp bancykelnav med landsvägsfälgar och fick en cykel för att träna rundtramp och andra cykelfärdigheter. Nu har det blivit högsta mode i somliga cykelkretsar, men konceptet var fullt utvecklat för ett dussin år sedan då Ibis i USA som exempel byggde fixie-modellen Scorcher

Från att ha varit ett huvudstadsfenomen med Café Frankfurt på Pipersgatran som nav är det nu spritt här och där på landsbyden.
Kolla http://fixed.se/

Det blev ett långt sommaruppehåll delvis beroende på det sköna vädret som avhåller från hemsidespulande. Men cykelaktiviteterna har inte avtagit och jag har fått många trevliga mejl, ofta med frågor om cyklar som jag hoppas att jag kunnat besvara nöjaktigt.

Om ni klickar på bilden till höger och läser texten så kan ni sedan försöka gissa på vilken cykel den applicerats. På en Peugeot tillverkad i Kanada? Nej, på en Bianchi med namnet Strada LX. Bianchi lät tillverka en hel del cyklar i Japan, mest för den amerikanska marknaden, men i Kanada? Firman som tillverkade och distribuerade Peugeot i Kanada 1978 - 2001 heter för övrigt Procycle så mysteriet kvarstår.

Chris Kulczycki har en läsvärd cykelsida kallad http://velo-orange.blogspot.com/ där han nyligen skrivit om JPR sadelstolpe. Jag har haft ett par sådana i många år utan att veta att initialerna står för Jean-Pierre Routens, cykelaffären och tidigare cykelbyggaren i Grenoble. Enligt Chris är den "rather rare" men tydligen inte i Sverige. Den satt som standard på den Maraton med japansk ram som såldes på 80-talet bl.a.

En mycket stor del av landets racercykelbestånd samlades i Motala fredag-lördag för att trampas runt Vättern. En liten del kan ses på

http://www.mypix.se/ShowFriend.asp?AID=JOPMKMNPCOO

Om man klickar på den större bilden kan man få en ännu större kopia.

I början av månaden publicerades i USA bilder på ett par cyklar av märket Avanti, men inte från Nya Zeeland utan enligt märkning från Sweden resp. Schweden.

http://www.wooljersey.com/gallery/Avanti_1963_Reynolds_Simplex?page=1

http://www.wooljersey.com/gallery/Avanti_Track_Schweden

Första reaktionen är att det är något slags skämt, men det finns faktiskt en del som pekar på ett svenskt ursprung. Framgaffeln är av den typ som både Crescent och Monark använde på 50-60-talen. De flesta komponenterna är av sådana fabrikat som MCB använde. Det som pekar mot är gaffeländarna som inte liknar något som använts av t ex Monark. Dessutom verkar det främmande att man skulle ha gjort en banversion.

Jag har varit i kontakt med Michael de Waal i Danmark och han kan definitivt utesluta att det skulle vara danskbyggda Monark eller Crescent. Men han framkastar tanken att de kan ha ursprung i Sydamerika. Både Monark och Crescent hade relativt stor tillverkning där.

Betrakta och begrunda. Om någon vet mer är jag tacksam för en rad.

Problemet med full brevlåda i mail-systemet gjorde att jag skrev till min leverantör och frågade och då fick jag följande svar:

Svar 2006-06-12 16:01
Hej! Tack för din förfrågan. De gratis brevlådor vi erbjuder är endast på 5mb styck. För privatkunder har vi tyvärr ingen annan tjänst att erbjuda.
Med vänlig hälsning Jens Svensson Telia Kundservice

Med en 6 megapixel digitalkamera blir en enda fullstor bild runt 5 mb så det är inte så konstigt om min brevlåda signalerar full ibland.

Försök då med cykelhobby@hotmail.com som är betydligt rymligare.

En ny svensk sida med cykelanknytning är http://karlstam.com/bicycling/roadbike.html som delvis handlar om Anders Crescent 318 från ca 1981. Vi har haft funderingar mail-ledes tidigare eftersom jag ägde en likadan tillverkad nästan samtidigt. Nu väntar vi bara på bilder som Anders lovar lägga ut.

Glöm heller inte den trevliga www.fixed.se av och för killar (mest) med en avspänd attityd till cyklar och cykling.

När jag började sammanställa mått och gängstandarder på gamla cyklar så hade jag inte riktigt klart för mig vad jag gav mig in på. Alla "standarder" har undantag och undantag från undantagen. Jag har nu fått god hjälp av cykelkunnige Michele Francesconi att sortera ut begreppen, så efterhand ska jag utöka den sidan med mer information.

Lika svårt är det att hålla länksidorna up-to-date. Jag började en ny förteckning för ett par månader sedan, men hittills inte kommit i mål. Nya intressanta sidor kommer till hela tiden. Hav tålamod!

Efterlysning!

När jag gick igenom gamla cykelbilder från andra halvan av 80-talet hittade jag ett cykelmärke som jag senare aldrig sett. Det skulle vara intressant att få information om "Pavyc". Om du vet något så var snäll och skriv en rad.

Brian Rosenberg har skickat bilder på sitt nyförvärv en svensksåld Bridgestone RB-1. I Danmark där Brian bor bör det vara väder att provcykla den nu.

Fixie-entusiasten Freddie Sandström har skickat bilder på sina skötebarn. Förutom den tidigare införskaffade Kalavinka-ramen har han nu även en NJS-certifierad Bridgestone keirinram.

Lämplig läsning är: http://www.yellowjersey.org/nitto.html och http://www.oldskooltrack.com/files/tomity-keirin.frame.html http://www.kalavinka-bikes.com/

Kolla även nya bilder på två snygga Botteccha från stålramens guldålder, 80-talet.

Från en vänlig givare (Tack Sten!) har jag fått överta några svenska cykelbroschyrer från 1936-38. Givetvis är det racermodellerna som intresserar mest, men man förvånas över hur efterblivna de verkar i jämförelse med t ex de engelska. Jag vick nyligen via Gunnar Svartengren ett exemplar av "Lightweight Cycle Catalogues" som består av avtryck av engelska kataloger från delvis samma tidsperiod. Både ramvinklar och utrustning är på en helt annan nivå. Men nu måste man förstås komma ihåg hur svenska vägar såg ut till långt framåt 50-talet. Komfort och slitstyrka gick före snabbhet och elegans. Dessutom saknade vi i Sverige små cykelbyggare specialiserade på sport- och tävlingscyklar.

Intressant är också de olika benämningar man hade för att klassificera modellerna, från Halvracer via Landsvägsracer/Träningsracer och Racer/Helracer till Specialracer. Ramarna av 1"-rör var nog identiska men utrustningen växlade från civilicerad, med pakethållare, helt kedjeskydd och hela skärmar, till tävlingsmässig med tubdäck och träfälgar samt korta skärmar för Helracer-Specialracer.

2006-01-31

Från flera håll har jag uppmärksammats på en ovanlig cykel som utannonseras på Blocket. Det är en Speedwell, men inte med någon av de titanramar som det brittiska företaget producerade, utan en konventionell stålram. Troligen kommer den från australiska Speedwell (Bennett and Wood, Sydney) som inte hade något samband med den engelska namnen. Detta företag i sin tur hade så vitt jag vet inget samband med Speedwell som skrämde upp BMC:s A-motor från slutet av 50-talet. Speedwell i Australien köptes redan 1965 av konkurrenten Malvern Star, men märket levde vidare. Malvern Star köptes i sin tur av Raleigh 1980 och man kan spekulera i att cykeln på Blocket är en "re-badged" Raleigh. För att vara fullständig så fanns det en Speedwell i USA också men det var på 1800-talet.

Samme säljare har en italiensk Aquila, ett märke som så vitt jag vet inte finns längre. Däremot säljs ett märke med samma namn i Kanada och Concordes toppmodell hette också så. Sen hade vi ju minst två svenska Örnen.

Det är ganska ont om cykelsidor på svenska så det är glädjande att få tips om Nykarleby Cykelclub's hemsida
Robert Back som tipsat skriver:"Bakom den blinkande cykeln på framsidan finns ett än så länge litet galleri. Där presenterar medlemmarna sig själva och/eller sina cyklar. Vi har för närvarande nått gränsen för sidans maximala storlek och kommer inom kort att ha ökat kapaciteten och då även kunna lägga in fler bilder. Jag har en hel del närbilder som ännu skall in. Det är ju bara att ta sig en titt längre fram om intresse finns. Jag har även skrivit en aning mer information om cyklarna och det kommer också så småningom. "